louiserebeccahansen

Jao. Vet inte hur jag ska börja...?
Har så jävla mycket jag skulle vilja
skrika ut just nu. Pallar typ inte ens
leva mer. Det är tack vare Louise
som jag verkligen orkar leva dagen
fullt ut och bara skit i alla andra. Det
är tack vare henne som jag börjat
hoppas igen. Det jag och hon gått
igenom är något som inget kan slå.
Vi har känt varandra i ett år och fem
månader snart och det känns nu som
jag kännt henne hela mitt liv. Den
känslan känns fett bra att känna.
Jag älskar den kvinnan mer än själva
livet och då är det fan o mig kärlek.
Det var egentligen inte det jag skulle
skriva ifrån början men eftersom jag
kom in på Louise så blev det att allt
bara kom på en och samma gång...?

Nu ska jag iallafall skriva om det jag
tänkte ifrån första början.
Allt detta som händer just är inte jag
införstådd med,asså. Vad är det jag
gör för fel? Är det mig det är fel på eller
är det mitt beteénde eller är det.. Jag
vet ärligt inte. Men snälla hjälp mig att
ta reda på det genom att snacka med
mig istället för att snacka med andra
om det eller att skriva om det på bildd-
agboken eller bloggen eller något annat.
Det blir ju så mycket bättre om man kan
snacka om det tillsammans än att folk
man knappt känner eller någont också
ska få ta del av det.. 

Gud vad mycket skrivet det blev nu helt plötsligt?
Förvånad jag blir,faktiskt. Brukar inte kunna skriva
såhär mycket.. Haha. Nu ska jag iallafall sova. Eller
ja,försöka. Kommer vara så sjukt mycket tankar
som kommer fara runder i huvudet så får se om det
blir så mycket sömn. Fast först ska jag knarka ''Walking
on the moon'' x-antal gånger.. Huhu,godnatt!